tristess

Borde kasta telefonen i väggen för att slippa plåga dessa människor
med min tristess. Borde i själva verket springa rak ut i en djup skog
och aldrig sluta springa!  sen när energin är slut är det ju bara att fundera
på hur man ska hitta hem OCH DÅ FÖRMODLIGEN så är man inte lika rastlös längre.


... och jag är ensam, vill ha mat och sen behöver ja ju faktiskt ta itu med min
garderob (en annan dag) ...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0