Antar att man kan vara förvirrad på ett bra sätt fast ändå lite så där hjärtskärande..
står på en punkt där jag inte alls känner mig mänsklig utan är snarare något
något omänskligt, en alien eller något liknande...
Som Lizette så fint kallar det " svävar bland dom rosa molnen", kanske något liknade?
har inte känt efter riktigt och vet inte om jag ens vågar eller om det är ens nödvändigt(?)

Är livrädd och ja skojar inte. Vill bara gå och gömma mig :)

Annars förövrigt bortom det hära som man inte ens ska tänka på.
så har det varit sjukt underbart de senaste dagarna, thihihi :)

Jag vill ha någon matlust, finns ingen lust till att äta och det är inte alls ett bra tecken ;)
åhnej måste försöka ta mig in i mina söndags rutiner och börja städa, tvätta och allt sånt där roligt.