Oftast har man en väldigt respekt för äldre människor, lite utav en förebild eller
dom ska iaf framstå som något "moget". Så att en ynka liten människa som jag
kanske kan lära mig något utav de.  Jag lägger mig alltid i underläge och anser att
mina åsikter inte är något i mot dom som är äldre!  Alla har ju sina fördommar&lärdommar
och det finns ingen anledning alls att lägga sig på en gång utan även i det läge stå för
sina åsikter och allt detta som kommer ut ur munnen!

Man tycker eller JAG tycker att äldre ska förekomma med något slags gott exempel,
leva i det årtalet dom kommer i från. Har mött gammla människor, alltså gammla
och de försöker leva i detta århundrande och de tror att de är "unga" och springer runt på
stan å tror att de är fjorton... och där förlorade jag min respekt i mot äldre!
Vad fan försigår i skallen på dom stackarna egentligen?  visst har ungdomslivet "piffat" till
sig lite med åren men det är fasen ingen anledning och gå tillbaka som 30-åring och tro
att man är fjorton igen!       det kryllar om dom...

har de så svårt med att verkligen vara gammal?!
Var får dom att vija leva det dära bedrövliga livet, varför inte vara ett gott exempel och få de människor
som är ute och velar på fötterna...  och på så sätt så blir man inte ensam, som nu de äldre
verkar vara här!    Någon gång måste man acceptera att kroppen förändras och allting annat,
kanske är dags att inse det vid 30-35 års ålder..

... helt sjuk!