så sant. alla handligar/händelser har alltid en anledning bakom sig!
har suttit och resonerat de händelser som jag inte förstår mig på alls, varför det
blev som det blev men det enkla svaret är ju att det var inte meningen att det skulle vara/bli så
och man hade inte kunnat göra saken annorlunda. Alltså inget mer att grubbla på!

att ens tänka på livet och hur allting är uppbyggt, det ger mig huvudvärk.
allting är en stor obesvarad fråga... De är som en livsfråga, en liten bit i taget får man veta
och allt hamnar inte i näven.  Räcker sällan heller med att någon kanske besvarar något
för det kanske inte var som man hade väntat och därför är man illa tvungen att uppleva eller
ta reda på det själv och i själva slutändan kanske det var samma svar som man hade hört...
Det är påvägen dit man inser/förstår,  hur eller varför det är som det är!