en bank, man kan nog förknippa situationen som så.
jag är som en bank, folk kommer och går. I bland är det en snabb visit eller så blir
det förjäkla långt "på-hälsande"!   eller det här har egentligen inte något med saken att göra ;p
men på ett ungefär. folk tror att de kan komma och gå som de vill!
En gång kom dom in i livet och sen lämnade det ganska drastiskt och ännu en gång
försöker de glida in på bananskalet igen, säger bara HA så jävla lätt är det inte nu förtiden!
saker och ting förändras under åren och antar att förnuftet också har blivit förändrat, men
vettefan om det är bra direkt (?!)  äh..
vad försigår i skallen på dom stackarna egentligen? "vi" klarade ett liv utan varandra,
det är ganska glasklart eftersom vi snackar om ÅR och nu när löplinan har blivit lite längre
så återvänder dom till mig?  jag blev lämnade på ett väldans omoget sätt, ALLA GÅNGER..
svansen i mellan bena och söker efter.. vadå? förlåtelse? eller är jag bara så jävla bra så att de
ångrar att de en gång lämnade mig? haha..  Jag är ju ganska bra så kan förstå dom ynka små liven ;)

den ena kom och små försökte, flirta lite och ärligt så faller man alltid på något sätt men han föll vid
mållinjen för att den lilla människan inte fattade det här med " hard to get" grejen!  ha ..
och den andra då, det var Hej och hå. sen var det nerlagt. AA vilken vilja(Y)
och den tredje sitter som en böld i röven på mig, känns soppas påträngande ....
kanske ska säga att de hära tillhörde det förflutna ...

det komiska är att alla tre kom på en och samma kväll..
antar att man är ganska oemotståndlig ;)   som sagt det är aldrig fel att ha en dröm åsikt.  ha!