Som sagt så händer det inte mycket i mitt liv så därför skriver jag ingenting
om det, för tomma ord om ingenting är inte intressant!
men kan i alla fall säga att sommaren är över och det gör mig inte så speciellt
mycket, bara ett tecken på att allting går framåt och vem skulle klaga
över det?  det är ju liksom snart sommar igen så varför gnälla?

På sistone har man känt sig halvt kluven men nu börjar det kännas rätt igen.
man har perioder där man inte ens känner igen sig själv och kan
nästan tillägga att jag har funnit en liten del av mig själv och vem jag är,nu.
och kan nästan klappa händerna och skrika äntligen.
för man går och undrar, vem är jag? vem är du Rebekah?
lite pissigt och säga " nej jag vet inte". Jag vet vad jag vill vara och så
ska det bli.

Man kan nästan kalla sig själv för människokännare men hur kommer det
sig att man inte vet något om sig själv eller vet vad som är rätt och fel när
det gäller en själv?  om man känner av folks enegier och vad som är rätt och fel
för deras del men sen när man kommer till sig själv så blir det sjukt komplicerat..
För man är inte som alla andra, man är unik. varenda människa är unik men
vissa liknar varandra.

-  måste gå och hoppa i sängen & hoppas på att få lite kärlek,
för självaste Elisabeth Graaf åker här i från i morgon och antar
att en liten tår kommer fällas. för usch, kommer sakna den människan!
men två veckor klarar man väl?  tveksamt..  :)
adja adios amigos ;D